Amen va fa---n

Jag har upptäckt ett visst eko här hemma.
 
Igår släppte jag ut Ninja på tomten genom veranda-dörren. Och när hon inte kom tillbaka självmant ropade jag på henne. Ingen hund kom. 
-Amen va faa***n hör jag mig själv säga.
- Vad ere mamma ? ere faaaan ? ropar den där kortväxta personen i hemmet.
- .. ehhh... flygplan sa jag!!!
- faaan faaan faaaaaan sjunger han vidare.
 
Vi hittade Ninja igen. Fast vid fel dörr.
 
Imorse hördes ett brak inifrån B1`s rum.
Följt av ett "AMEN VA FAAAA**N!!
 
: - vad säger du? säger du flygplan ??!! försökte jag styra det hela
:- NEJ! INTE FLYGPLAN HELLER!! FAAAA-AAAN!!"
 
 
 

mitt ufo

Läste på en annan blogg häromdagen, om blogginnehavarens sk. UFO. Dvs ett projekt som aldrig tycks bli avslutat.
Jag har ju iofs inte bara ett sådant. T.ex har jag ett helt färdigvirkat kuddfodral, som bara väntar på att fästas kring en innerkudde.
Sen har jag den här, spindelsjalen som jag virkat på i diverse veckor. Den blir helt enkelt aldrig klar.
Kanske mycket beroende på att jag inte rört den på fem veckor, saker kanske inte blir klara av sig själva ??
 
 
Jag har visserligen inte bara en, utan två. En beige där garnet tog slut när jag hade tre rader kvar. I väntan på nytt garn började jag virka på denna istället, som är grå. Och nu känner jag att jag skulle vilja ha en i någon roligare färg också. Så snart sitter jag väl här med tre halvfärdiga projekt.
Men varför jäkta, de blir nog klara under hösten.
Hösten 2017 alltså!

fitspo - Veckans resultat!

Jahapp. Då var det dags igen då.
Denna vecka har jag inte promenerat alla dagar fredag, lördag och söndag blev det inget alls dessvärre.
Fredagen hade jag en ond rygg, Lördagen hade jag inte tid och Söndagen var jag bara lat.
Men idag tänkte jag inviga vår nya syskonvagn så då räknar jag med 5 - 7 km igen. Sen är det bara att köra hårt igen.
 
Har inte heller hållit igen på godsakerna något särskilt vill jag nog påstå. Kalas i dagarna två i helgen och dålig karaktär igår. Nåväl, man kan inte alltid ligga på topp. Däremot känner jag att jag inte längre behöver sätta i mig hela burken med kakor. Det räcker med en ( eller två ), men det bästa vore ju helt klart att låta bli helt och hållet.
 
Så till måttbandet.
Jag har köpt mig ett nytt måttband eftersom det gamla försvann, så senaste två gångerna har jag använt ett snöre + måttstock. Därför vet jag inte huruvida de gamla måtten stämmer till 100 %, men från och med nu kan jag använda samma igen.
 
Midjan har sedan förra veckan krympt med 3 cm. Totalt sen start ( två veckor sen ) 7 cm.
Rompahn var 1 cm mindre vid denna mätning,
Låret stod still, då jag inte vet riktigt VART på låret jag mätte tidigare tillfälle. Nåväl.
Det har iallafall inte gått uppåt!
 
Då tar vi en vecka till, bara att kämpa på !